Fina dikten

Det var en gång två kvinnor
De kände inte varandra
Den ena minns du inte
Den andra kallar du mamma
Två liv formade dig till en person
En tände din stjärna
Den andra blev din sol
Den första gav dig livet
Den andra lärde dig att leva det
Den första gav dig
längtan efter kärlek
Och den andra fanns där för att älska
En gav dig ditt ursprung
Den andra gav dig en identitet
En gav dig begåvning
den andra gav dig ett mål med den
En gav dig förmåga att känna
Den andra fanns där när du var orolig
En såg ditt första leende
den andra torkade dina tårar
En övergav dig
- hon hade inget annat val
Den andra bad om ett barn
och hennes önskan gick i uppfyllelse
Och nu frågar du mig, arv eller miljö
-vilket är du en produkt av
Varken eller min vän
Det är bara två olika sorters kärlek

Ur "Ours by choice" av Nilima Mehta